Nog är det alldeles för kort sommar .....men Norrbotten är mitt hem.....rena stora vita vidder,tyst förutom knarret under skorna en Söndagmorron..... Men jag älskar också storstadspulsen och våran vackra huvudstad med alla vackra byggnader,jag suger in alla intryck,och kanske det är därför jag är som en "guldfisk" som min man döpte om mej till nu under resan,han menar att jag är totalt borta,vad gäller orientering....men det är klart ,jag har ju fullt upp med att gå runt som en "fågelholk"....och så VET jag ju att han håller reda på vart vi är och vart vi ska.......hi hi... men jag som sa att HAN skulle gå runt med munnen vidöppen.....och ögon som tefat....HAN har haft focus på MIG,och emellanåt fått väsa bakom min nacke "stäng munnen".....och "du står i vägen hjärtat".....gaaah....jag blir verkligen som ett barn av alla vackra synintryck....... Även då vi sitter på pendeltåg eller tunnelbana så kan jag inte låta bli att iaktta alla människor.......