Så här är det

Känner att jag vill säga hur allt är.....ibland kan jag ångra att jag har varitså öppen,och berättat allt ,men samtidigt så har det varit till så mycket hjälp för mig......jag är en väldigt "livlig" person som pratar och syns och ofta berör min omgivning....på gott och ont.
Vi har alltså haft en kris.....T har varit deprimerad ,och jag har inte varit "tillgänglig" som han upplever det,varken fysiskt eller mentalt (jag håller inte med om det )......men det är HANS upplevelse....ensam i tvåsamheten ÄR väldigt ensamt.....och visst har jag ju anat nåt men jag har slagit bort det jag har känt kylan och osanningen.....och i det här så dyker en "gammal" förälskelse upp en ifrån de sena tonåren.....en som gärna vill ha kontakt med honom.....och så är det igång, lögnerna ,sveken,dom dubbla budskapen ,känslan av att vara "rotlös"......
Jag ger honom hundra chanser att berätta för mig ,för jag frågar hela tiden ......men jag vet ju ingenting....så jag väljer att tro på honom.....men efter ca: en månad spricker bubblan och sanningen uppdagas.....jag läser i hans "mail"......och jag dör....jag jävlat dööör.....
Sen visar han allt öppet .....hon skriver till honom och det kommer fram att dom har inte varit tillsammans "fysiskt",och han låter mig läsa allt.....han skriver tillbaka till henne att han inte vill träffas mer och att han vet vart hans hjärta hör hemma......och att allt varit en förvirrad förälskelse/bekräftelse som inte var sann och äkta, och han säger att han är ledsen att allt blev så fel......han talar om för henne att han älskar sin fru och att han vill försöka laga det som har trasats sönder.......detta är natten mot Lördag.....på Tisdag morgon ringer hon till honom för att ifrågasätta om han verkligen lyssnar till sitt hjärta.......hon låter honom få veta att hon hade hoppats på en annan utgång......men T säger att han är helt säker ,och att detta är vad han vill.......Vi träffas på Lunchen denna dag och då berättar han detta för mig,alltså att hon har hört av sig igen.......men han hade sagt åt henne att hon inte kan vara hans vän heller nå mer.....detta är alltså min version av vad som har hänt.....eller den som jag har fått veta,det jag kan se och känna iftån T är en kärlek starkare än någonsin....en ånger så djup,så djup......och en vilja att göra ALLT för att jag ska bli lycklig igen........nu hinner jag inte berätta mer för jag ska till vet. med Julia......men jag kände att jag vill säga det här iallafall......
Och jag vill tacka er mina älskade vänner för ni HAR burit mig genom mina mörkaste stunder......ibland ångrar jag att jag är så öppen,för i och med detta så har jag ju inte bara blottat mig själv utan också T.......jag hoppas att ingen dömer.......det känns inte så..
med kärlek till er//Kicki