En Blogg om oss...lite fyrbenta vänner....
lite om livet som det är idag
Moder jord i frostskrud
Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar
-
Visst är det vackert,tyvärr blir det ju aldrig lika bra på bild som i verkligheten................ Men matte har försökt fånga frosten i solskenet. Kram / Lotta
Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar
Kommentarer
Anonym sa…
Vackert, du har öga för sånt du!
****
På tal om ondska tar jag mig friheten att klistan in Gibran.
En av stadens äldste sade: "Tala till oss om Gott och Ont." Och han svarade:
Om det goda inom er kan jag tala, men inte om det onda. Ty vad är det onda annat än det goda, som plågas av sin egen hunger och törst?
I sanning, då det goda hungrar, söker den sin föda även i dunkla grottor, och när den törstar, dricker den till och med skämt vatten.
Ni är goda, då ni är ett med er själva. Men då ni inte är ett med er själva, är ni likväl inte onda. Ty ett splittrat hus är inte ett rövarnäste, det är endast ett splittrat hus
Och ett skepp utan roder kan driva vilse bland farliga skär och ändå inte gå under.
Ni är goda, då ni strävar efter att ge av er själva. Ändå är ni inte onda, när ni söker er egen vinning. Ty då ni strävar efter vinning, är ni endast en rot, som klänger sig fast vid jorden och söker näring vid dess bröst.
Frukten kan ju inte säga till roten: "Bli som jag, mogen och full och ständigt givande av mitt överflöd." Ty för frukten är givandet en nödvändighet, liksom mottagandet är det för roten.
Ni är goda, då ni är fullt vakna i ert tal. Likväl är ni inte onda, endast sovande, medan er tunga stapplar fram utan mål. Ty även stapplande tal kan stärka en svag tunga.
Ni är goda, när ni vandrar, stadigt och med djärva steg mot ert mål, ändå är ni inte onda, då ni går dit haltande. Ty inte ens de som haltar går ju bakåt.
Men ni som är starka och snabba, se till att ni inte haltar i den lyttes sällskap och kallar det omtanke.
Ni är goda på oräkneliga sätt, och är ej onda när ni är utan godhet. Ni är endast långsamma och tröga.
Inte ens hjorten kan lära sköldpaddan snabbhet.
I längtan efter ert större jag ligger er godhet, och denna längtan finns hos er alla.
Men hos några av er är denna längtan en störtflod, som med kraft brusar mot havet, medförande bergens hemligheter och skogens sånger.
Hos andra är den ett stilla vattendrag, som förlorar sig i vinklar och bukter och dröjer sig kvar, innan det når kusten.
Men den som längtar mycket skall ej säga till den, som längtar mindre: "Varför är du så långsamm och tvekande?"
Ty den, som är i sanning god, frågar inte den nakne: "Var är dina kläder?" eller den hemlöse: "Vad har hänt med ditt hus?"
Jag har tröstat mig med shopping......och det hjälpte!!!! Min dag började med en "katastrof"(som jag inte kan dela med er här på bloggen) och den var liksom droppen som fick bägaren att rinna över.......Och känslorna kring Sandras och Isaks flytt har jag bara tryckt tillbaka.......det är med tungt hjärta jag måste erkänna att känslorna attackerade mig......mitt älskade barnbarn ,lilla Isak bor inte längre ett stenkast ifrån mig....som jag ju har vant mig vid..... Nej nu är det 16 mil fram och tillbaka för att hälsa på min stjärna...:( Och inte ett hekto har jag tappat på två veckor......och ont nåt så hemskt i mitt knä.....JAG KAN INTE GÅÅÅÅ! Så när den lilla droppen trillade ,som fick bägaren att rinna över............ så var det som att öppna dammluckorna i mina ögon.......tårarna SPRUTADE OCH JAG TYCKTE JÄTTESYND OM MIG SJÄLV.......meen lite shopping var som plåster en stund iaf. Tyckte om jackan ....den är klassisk och passar till kjol och klänning som jag ju älskar att g...
Det pirrar faktiskt i min mage då jag sitter och skriver detta......varför??? Jo för att det är förknippat med så mycket skam.....och skuldkänslor........ att inse att man har tappat kontrollen så totalt över sin egen kropp...Att inse att man har förvandlats fån att vara en kvinna till att bli en grå vålnad.....en könlös klump som älskas endast av sina hundar...(KÄNNS DET SOM)...... jag vet att det inte ÄR SÅ.....JAG VET att min MAN och mina barn och alla andra också för den delen inte alls känner eller tycker så....... men det blev MIN känsla..... Och jag kan inte skylla ifrån mig på nånting eller nån annan......möjligen lite på olyckan förra vintern.....då jag drabbades av en TIA (en "liten" hjärnblödning) jag la ner snuset och motionerandet och glädjen till LIVET på samma gång.... Istället kröp jag upp i soffan med en godispåse och en filt och var rädd för att det skulle hända igen.....och att jag......... då det hände igen så skulle jag dö...... Men nu har det snart gått ...
Och jag ÄLSKAR den,den är prasslig & lite stel i tyget som är av bomull & den har små söta spetsar på strategiska ställen & knappar i ryggen……… jag & Jullan swischade genom byn så det slog gnistor om sparken så bråttom fick jag……………jo jag har bil men,jag är en välnärd medelålders kvinna som har gett mig själv ett löfte…………..jag måste tappa lite av mig själv & det enda smolket i denna glädjebägare är väl att jag ser ganska så proppmätt ut i denna vackra kreation kan jag tycka, särskilt över bysten :( jag har denna Walla i Nougat också men den var i en storlek mindre så jag gjorde om den lite & satte typ snörliv baktill istället för knapparna, på så vis vann jag några centimeter så att allt av mig fick plats, men nu är frågan ser jag alldeles för mätt ut i den här eller :) Jag älskar den ju :( PUH
Kommentarer
****
På tal om ondska tar jag mig friheten att klistan in Gibran.
En av stadens äldste sade: "Tala till oss om Gott och Ont."
Och han svarade:
Om det goda inom er kan jag tala, men inte om det onda. Ty vad är det onda annat än det goda, som plågas av sin egen hunger och törst?
I sanning, då det goda hungrar, söker den sin föda även i dunkla grottor, och när den törstar, dricker den till och med skämt vatten.
Ni är goda, då ni är ett med er själva.
Men då ni inte är ett med er själva, är ni likväl inte onda.
Ty ett splittrat hus är inte ett rövarnäste,
det är endast ett splittrat hus
Och ett skepp utan roder kan driva vilse bland farliga skär och ändå inte gå under.
Ni är goda, då ni strävar efter att ge av er själva.
Ändå är ni inte onda, när ni söker er egen vinning.
Ty då ni strävar efter vinning, är ni endast en rot, som klänger sig fast vid jorden och söker näring vid dess bröst.
Frukten kan ju inte säga till roten: "Bli som jag, mogen och full och ständigt givande av mitt överflöd."
Ty för frukten är givandet en nödvändighet, liksom mottagandet är det för roten.
Ni är goda, då ni är fullt vakna i ert tal. Likväl är ni inte onda, endast sovande, medan er tunga stapplar fram utan mål.
Ty även stapplande tal kan stärka en svag tunga.
Ni är goda, när ni vandrar, stadigt och med djärva steg mot ert mål, ändå är ni inte onda, då ni går dit haltande.
Ty inte ens de som haltar går ju bakåt.
Men ni som är starka och snabba, se till att ni inte haltar i den lyttes sällskap och kallar det omtanke.
Ni är goda på oräkneliga sätt, och är ej onda när ni är utan godhet. Ni är endast långsamma och tröga.
Inte ens hjorten kan lära sköldpaddan snabbhet.
I längtan efter ert större jag ligger er godhet, och denna längtan finns hos er alla.
Men hos några av er är denna längtan en störtflod, som med kraft brusar mot havet, medförande bergens hemligheter och skogens sånger.
Hos andra är den ett stilla vattendrag, som förlorar sig i vinklar och bukter och dröjer sig kvar, innan det når kusten.
Men den som längtar mycket skall ej säga till den, som längtar mindre: "Varför är du så långsamm och tvekande?"
Ty den, som är i sanning god, frågar inte den nakne: "Var är dina kläder?" eller den hemlöse: "Vad har hänt med ditt hus?"
Kahlil Gibran